Han klev upp!

Jag blev tvungen att väcka Mathias iaf.. Men som tur jag hade blevhan inte sur, utan somnade om flera ggr så att JAG blev sur istället..
Typiskt.. Men jag bad honom snällt att hitta på något med mig idag istället för att sitta vid datan eller mobilen så vi tog en tur på stan här i Aalborg igen och gick omkring..
Det är jätte vackert inne i stan, massor av fina butiker o caféer, men campingen är totalt värdelös..
Nu har vi fått grannar (igen) ett par ryssar som stryker omkring runt vårat hus efter att dom fick syn på mig när jag va ut o rökte.. Läskiga som fan..
Innan bodde det några unga killar där från danmark som lämnade en fullt fungerade kylväska (som man kan ha i både bil och inne i hus) som vi snodde åt oss.. Den va full med öl dessutom så nu har vi bra med öl i förrådet..
Men men åter till saken..
Mathias va trots allt social med mig hela dagen! WOW!
Han köpte lite grejer till Milo också, ett par tofflor med kossor på som skramlar, ett förkläde med matchande vantar till med döskallar på (skit fina, tror Renée kommer bli avis dock)..
Och jag bad om att få papper jag kunde rita på så jag hade något att göra när Mathias sover på kvällen..
Sen när vi kom tillbaka till stugan så försökte jag prata med Mathias men det gick inge vidare utan han blev bara sur när jag påpekade att jag blev ledsen igår när han bara gav mig en blick..
Likadant idag fick jag bara en blick och det påpekade jag också och som vanligt till svar får jag :"Vad vill du att jag ska säga då?? Förlååt?"
Där gav jag upp.. Så jag har skrivit ett brev han ska få sen när han vaknar..
Hoppas att detta går bra.. Han blir tvungen att prata om det imorgon eller senare inatt..
Men men..
Undrar vad man ska hitta på för något nu, jag vågar knappt gå på toa för då måste jag gå förbi ryssarnas stuga.. Men dom är iofs inte inne vad jag vet utan dom är också på toa..
Jag får helt enkelt hålla mig tills Mathias kliver upp så att han kan följa med och vänta utanför eller nått.. Men det går ju inte heller, egentligen.. Milo ligger ju och sover.. Attans.. Men äh jag får ta med honom.. Han sover ju ändå i vagnen så..
Jahapp, nu har jag avreagerat mig lite grann iaf..
Får se ifall jag skriver med idag/inatt.. Kanske ,kanske inte..

Skabbigt värre..

Fy fan är det enda jag kan säga just nu.. Har aldrig tidigare sett något så skabbigt som denna camping, o då har jag sovit i många stugor..
Finns inget eget kök,toa eller dusch i stugan utan det måste du dela med alla andra (och dom städar tydligen aldrig detta) sen skulle vi ha fått en 7-bäddars stuga (man tror att stugan ska vara skit stor då men i själva verket är det inte större än mitt gamla rum hos mamma ungefär, med våningsängar (bara 6 bäddar! och som grädden på moset är det bara 80cm sängar!) och stolar,bord o en sketen hemmagjord hylla..
Det ligger skrät överallt utomhus och det luktar avlopp säkert varannan timme.. Mmmm MYSIGT! NEEEEEJ!!!
Sen finns det inget att göra, det finns ingen tv eller kylskåp eller nått heller i stugorna..
Stugan liknar en gammal sketen fågelholk dessutom..
vi har två uttag som vi kan ha kylväska kopplad till och laddaren till mobilerna..
This SUCKS!
Jag längtar hem efter god SVENSK mat och den sköna sängen..
Och alla där hemma såklart..

Jag har ju lite tur iom att Mathias jobbar natt så kan vi umgås på dagen men både igår och idag är han så osocial som det bara går.. Igår satt han vid datan och så messade han med sitt kära ex..
(Som tydligen ska hämta våran post?!)
Jag frågade snällt om inte han kunde vara social med mig istället men fick bara en sketen "varför då?" blick.. Sen satt han där vid datan i 6 timmar tills biggan och benke kom..
Idag så ligger han och sover igen efter att vi ätit frulle på cafét..
Så nu sitter jag här.. Och har inget att göra, ingen att prata med..

Jag ska prata med Mathias idag tänkte jag (bara han vaknar) och säga va jag känner och berätta hur jag mår o varför osv..
Kanske ska väcka honom?
Nee, skiter i det tror jag.. Han blir säkert bara skit sur då...(som vanligt)..
Men men, snart vaknar väl Milo så då har jag ju någon att vara social med..

"..how can the light that burned so brightly suddenly burn so pale?.."

Jaha så va man här igen, och har fortfarande inge vidare kul att berätta direkt..
Mathias har inte sagt något om mitt brev jag skrev till honom..
Men jag har fortfarande inte sett någon förändring förutom att han faktiskt la en arm om mig i soffan.. wow.. Men men..

Va till bvc igår med Milo, för hans 3 månaders vaccin.. Usch stackaren hade jätte ont när dom stack honom.. Och jag höll på att börja gråta när jag hörde på honom hur ont det faktiskt gjorde..
Fast sprutorna är ju bra men ändå, stackars min kille :(
Fast han slutade gråta efter 3 minuter, då han upptäckte sina händer istället..

Sen va vi till norrtälje och skrev på faderskaps intyg, va till mormor en sväng, hade trevligt där och så träffade vi ankan,eva, flingan och robert och pärlan..
Sen drog vi till mamma, där vi fikade en snabbis innan vi skulle hem..
Och så träffade vi emma där, hon är såå rolig :)
Milo verkar gilla henne också hihi :)

Men men, vet inte längre vad jag ska skriva så..

Ovetande..

Såg Emys text på msn "...I wanna know the truth insted of wondering why.." den passade in på mig just nu..
Varför kan man aldrig få veta sanningen?
Jag vill veta varför han aldrig svarar ordentligt istället för att bara flyta runt det..
Kommer jag någonsin få veta? Verkar inte så...
Men som sagt, lyckan kommer inte till alla verkar det som trots allt...

Jag undrar varför det är så viktigt att prata med sitt ex varje dag..
Visst dom är barndomskamrater men ändå?!
JAG tycker inte att man behöver prata varje dag bara för det..
Trodde att VI va tillsammans nu och hade "bildat" familj...
Men det känns inte så..
Vi åkte till ICA idag och handlade innan vi åkte till svärmor och svärfar, och jo gissa vem vi träffade på där då?
SJÄLVKLART.. Henne..
Och Mathias kunde självklart inte slita blicken ifrån henne eller hennes röv..
Känns fint att han fortfarande spanar in och flirtar med sitt ex..
Känns skit bra för mitt dåliga självförtroende och mitt psyke..
Men men, jag kanske inte är ämnad för att få må bra med en kille längre..
Man börjar ju undra vad man gör för fel egentligen...

Men men, Milo har börjat prata jätte mycket nu (eller jaa mest läten men ändå) och han skrattar nästan ordentligt.. För någon dag sen blev han skit rädd för sig själv när han fick fram ett ljud när han skulle skratta.. Haha ni skulle sett.. Ögonen blev skit stora och han blev tyst som en mus sen blev det inge mer skrattande..

Tur att jag har honom, annars hade jag nog inte funnits kvar än..
Känns piss, iochmed att mathias faktiskt va min räddning för ett år sedan och nu känns det som om han skiter i allt som har med mig att göra...
Och vi firar 1 år imorrn.. De är skoj...
Nej inte direkt..

En liten önskan...?

Undrar vad man gör för fel egentligen..
Ingenting känns som förr.. Känner mig värdelös och ful..
Totalt genomäcklig rent ut sagt..
Ingen som tycker att man ser bra ut längre..
Kanske är för att magen inte är som den va innan jag födde Milo?
Inte vet jag, men jag mår så piss över att se ut som jag gör..
Men jag kan ju inte rå för det egentligen..
Allt känns hopplöst..

Önskar bara att man kunde få höra några fina tankar om en, att man ser bra ut, att man är en snäll människa trots allt..
Men men bara en liten dröm jag har..


M är konstig mot mig..
Förut här i veckan pratade M i telefonen med T och va överdrivet flirtig..
Dessutom har han aldrig sagt "puss hej" när dom ska avsluta sitt samtal tidigare nä jag varit i närheten men numera gör dom tydligen det..
Blir bara så ledsen.. Han säger att han inte skulle kunna vara otrogen mot mig, men han kunde vara det mot Mona så varför skulle han inte kunna vara det mot mig?
Men men.. Fattar bara inte varför jag jämt ska bli utsatt för denna skit varje gång jag blir tillsammans med någon..
Detta gör extra ont iom att M faktiskt räddade mitt liv dagen då vi träffades..
Hade jag inte träffat honom hade jag inte levt idag..
Så.. Detta vet han ju om också, och det svider så jävla mycket..

Men det är väl något jag måste börja vänja mig vid att leva med..
Tur att jag har Milo som är en trogen kärlek..
Han klagar aldrig på något, han gör mig trygg..

Men men jag har ju iaf en underbar son som sagt..

All I need is you..

Den 24/2-09 föddes han.. Min skatt.. Milo Elias Salo (Holmberg)
En underbar liten krabat..
Har varit rätt dålig på att skriva här, men nu har jag lite tid, medan Milo sover..

Är numera bålstabo, är bara och hälsar på hos mamma nu..
Milo ligger o sover i sin vagn på mitt rum..
Ska vara här tills på torsdag tror jag..
Har planerat så iaf..

Mathias o jag har bråkat lite dom här dagarna vilket känns förjävligt, med tanke på hur mycket jag älskar honom och att vi bor ihop o har Milo o så men vad vore ett förhållande utan tjafs?
Det finns ju inte..

Men men saknar Mathias nu, han är hemma..
Ska jobba på STENA imorgon, kuuul..
Eller inte.. Totalt värdelöst..
Vill ha honom här.. Vill pussas.. Men får göra det imorgon..
Milo saknar honom oxå..

Fan är världens lyckligast tjej, har fått världens finaste son..
Svårt att fatta egentligen att JAG är mamma..
JAG.. Men det är skönt att han äntligen kommit, har gått ner 16 kg på 3 veckor..
Fattas bara att gå ner resten (14kg)
Kan ha några av mina "vanliga" byxor numera!!! YAY!!!
hihi.. Nej nu ska jag sova, skriver mer en annan dag!

Sound of silence..

Hur ska jag tackla det här?
Kunde inte sova inatt och han undrar varför inte..
Fast jag tror nog att han innerst inne verkligen fattar varför jag inte kunde det och vaför jag hade en sån halsbränna...

Visst jag kan förstå att han tycker synd om henne, men det finns andra som säkert kan hjälpa henne med hundarna...
Och hur han ens kan erbjuda henne detta, när han vet hur jag känner för henne osv..
Vilka diskussioner vi haft om deras "relation"..
Jag blir bara så ledsen.. Jag tänker inte bo här om hon ska göra det..
Jag delar inte med mig av mina privata grejer till en främling...
Speciellt inte ett ex.. Visst dom är barndomskompisar.. Och det är Blommans lillsyrra..
Men fuck, ändå..

Jag tänker inte bo här om hon nu ska göra det.. Så är det bara..
Och kan inte Mathias fatta det, ja förlåt.. Men så är det bara..
Jag vet inte hur jag ska förklara det.. Det är bara så jobbigt att ens tänka tanken på att bli tvingad att umgås med henne om det blir så..
Jag menar i gässtugan finns det ingen toa, ingen tvättmaskin.. Bara sängplats och en mikro..
Kul för mig.. Varför känns det som om verkligen flyttar hit?
Jo deras förflutna...
:( usch nu tänker man kanske för mycket.. Men jag orkar inte med att detta sker...
Då kan jag lika gärna bo kvar hos mamma..
Vet inte hur jag ska säga det bättre men det är såhär jag känner..